Jag är orolig...
Har alla ni som brukar kommentera min blogg blivit kidnappade? Kanske har den ökända klubben vi-hatar-eexx plågat kommenterarna så att de aldrig nånsin kommer att våga besöka min blogg igen. Har de kapat era fingrar så att det tekniskt sett är omöjligt att skriva en kommentar, eftersom era fingrar inte längre är en del av era kroppar? (ni skulle kunna använda armbågen men kanske låter bli?)
Nervositeten ger mig magknip.... (Anledningen till det kan även vara att jag har ätit för mycket Ben&Jerry. Mest troligt både och.)
Lever ni?


1. jag kan se rubrikerna framför mig! 
2. 00.06 nu, så glad advent, eller vad man säger. - alla ni som vågat sig in på bloggen alltså!

Pepparkaksbak med Ida i torsdags. Halva degen hamnade i min mage (aj!) och glassyren blev lite halvlyckad, men resultatet blev -utan att skryta- galet smaskigt........ Okej, det kanske var att skryta. Men jag föredrar att se det som ett faktum.
Den här låten har satt sig på min hjärna. Och i mitt hjärta. §
Pusspusspusspusspuss.

Satt och kollade igenom gamla inlägg igår. I början av bloggens tid kunde jag skriva jätte långa inlägg om totalt ointressanta grejer. Idag blir det ett inlägg för gamla tiders skull..
Idag är det studiedag, assoft. Det borde vi ha oftare, tycker jag. Jag började dagen med risgrynsgröt och pepparkakor. Julfrukost, med andra ord. Senare ska jag till stan med Ida. Jag har inte fixat en ända julklapp, alla idéer om fina julklappar blev ju använda förra julen, så nu är jag alldeles tom i huvudet. Nån som har en briljant julklapps-idé att dela med sig av?
Äsch, jag tror inte jag har så mycket mer ointressant (inget intressant för den delen heller) att komma med, förtillfället. Nu ska jag klä på mig, hihi. Bättre sent än aldrig.

Här kommer lite bilder, gör mig glad & kommentera? :D

Det är snöstorm i alla bloggar, förutom min. Hemma hos mig finns det nämligen ingen snö att fota. Så hur löser jag det?
Med hjälp av förra årets bilder, såklart! Brilliant! Haha, nej men jag ville bara få fram lite julkänsla. Apprå på det, så blir den här julen systemkamerans första. Spännande!




Vilken föredrar ni? :)

Hej, jag är så himla glad just nu!!
Igår påväg till skolan var det en fågel som bajsade på min arm!!!!!!! Jag svor en aning och gjorde en tvärbroms med cykeln, kollade upp och insåg att jag befann mig framför en (snygg!) kille som glodde på mig som om jag vore självaste E.T. Det var ingen liten bajs fågeljäveln la heller, utan en stor, rinnande & stinkande. Fy!
Ibland undrar jag om gud driver med mig. Men han har nog åtminstone humor.

Puss på er, för ni lyser upp min vardag! Vartenda kommentar stärker mig, så tack så mycket.



1. Jag och pappa har satt upp ljusnät i trädgården. Julkänsla!
2. Gissa vem som är ett av mina ljus? Målad med ficklampa & lång slutartid.

Påstånde om bilden.
1. Min armbåge ser ut som ledaren i en terrorist-liga!!
2. Pingu är skillad. Från och med nu alltså!
3. Ibland glömmer jag bort att vara seriös. Möjligen.

Allt för ofta på morgonen cyklar jag iväg för sent. På något mirakulöst sett brukar jag ändå hinna, och undertiden jag trampar mig svettig brukar jag rätt ofta fundera ut en bra ursäkt att säga när jag kommer in i klassrummet.
"Jag försov mig" eller "Jag glömde bort tiden" är ju två ganska så bra vita lögner. Jaha, det är inget mer med det liksom.

Men tänk om man alltid skulle säga sanningen. Då skulle det låta såhär för mig:
"Förlåt, men jag kunde bara inte välja mellan den vita och den randiga halsduken"
"Förlåt, men Keith blev ju skjuten av Dan. Tror ni själva att jag kunde slita mig från one tree hill då?"
"Förlåt, men jag vaknade med värsta afro. Blev tvungen att platta håret i två timmar"

Och idag skulle det låta:
"Förlåt, men jag hade sån väldans lust att skriva ett blogginlägg"

BOOOOM!
-Men hjälp, vad var det?
-Äsch bara en bildbomb hos eexx.

Mamma har köpt macrofilter till mig. Kolla in själv, 4 för ca 200, skamligt bra pris.
Och mamma, du är bäst, alltså inte för att du köpt det utan på alla sätt och vis. Jag älskar dig. <3

Det här med höstdeppighet. I år ska jag inte drabbas! Även om det verkade så igår, alltså. Höstdeppighet är ju ganska konstigt egentligen. Bara för årstidens skull går majoriteten omkring med hängande huvud. Egentligen tycker jag ju att hösten är rätt mysig, så varför blir det så varje år liksom? 
Men äsch, i år ska jag mysa in mig i en filt med tända ljus och åtminstone försöka vara glad. Jag tror bestämt att jag har en super-idiot inombords, som ibland kommer fram. Men den ska övervinnas och mördas.

Brukar ni höstdeppa?

Tre bilder. Tagna i trädgården.

I ett litet avlångt land långt, långt borta bodde det en gång en flicka. Den här flickan var ingen prinsessa, som i andra sagor. Faktum var att hon var nästan ingenting. Allt hon gjorde var fel, och alla hon nånsin träffat tyckte illa om henne. Hon drömde om att någon skulle tycka om henne, men det gjorde ingen. Hon drömde om att bli älskad, men det blev hon aldrig. Hon drömde om att göra något bra, men det gjorde hon aldrig. Så hon levde olycklig i alla sina dar. Slut.

Fyfan.